pissepiddan

Denna veckan har varit sjukt tråkig. Varit hemma från jobbet på order av doktorn då jag har haft ett sår på benet som vägrat läka. 1cm omkrets och 8mm djupt mätte de.
Det var odling, blodprov och penicillin på det. I och med att jag jobbar på ett slakteri så fick jag så klart inte jobba med tanke på bakterier och dylikt.
Penicillinet har gjort mig konstant hungrig denna vecka, känns verkligen som att det enda jag gjort denna vecka är ätit. Hade detta varit innan opn så hade jag typ nog gått upp tre kilo denna vecka.

Håller nu tummarna att jag får klartecken att kunna jobba på måndag

Kommer ni ihåg den tjejen som tränade fotboll och handboll, som badade på hälleviksbadet utan några betänkligheter om vad folk ansåg om hennes kropp.
Det känns som att jag börjar hitta tillbaka till den femtonåriga tjejen, dock en vuxen version av henne.
Visst har jag vissa betänkligheter nu att visa upp mig i badkläder. Det finns ju konsekvenser av en drastisk viktnedgång som slappt skinn och grejer som tar tid och träning innan det drar ihop sig.
Men jag känner mig mer fri, glad, snygg och börjar känna att jag trivs med att vara jag igen.
Det här konstanta valet att kläder ska mörka och stora för att dölja så mycket som möjligt det känner jag inte längre. Nu vill jag sväva ut och prova det mesta från rosa klänning till leopardblus.

Jag välkomnar den nya öppnare och gladare Piddan och tar emot henne med öppna armar